fredag, februari 22

Sagan om älgarna

Jag och Josefin snodde ihop en saga på rim så här på kvällskvisten. Läs och njut:

Jag kan inte rimma, bara simma.
som jag ska göra i helgen om jag inte ser älgen!

Älgen bor i skogen, om han inte dansar på logen.
Lätt på tå, då han må.

Mitt där i sin vals, kom en flickälg med vacker hals,
som sa hej, vill du dansa med mej?

Älgen sa ja tack, men jag är helt lack.
Han for och ramlade, hennes armband skramlade.

De dansade en lång tid, ända tills månen sågs vid.
Då tyckte älgarna att tiden var sen, och de vandrade in i skogen på skakiga ben.

När dom skulle gå åt varsitt håll, hade dom ingen koll.
Ingen fisk fanns bland all disk.

Så dom började äta på varann, men det var ingen bra idé tyckte han.
Han tyckte bättre om idén att äta kottar, men då ser de en man som backen skottar.

Oj, sa flickälgen, är det redan vår, och jag som inte har färgat mina lår!
Jag tycker dom är fin som dom är, sa älgen som hette Pär.

Flickälgen blev generad, hon hette föresten Ingalillrad,
älgen som hette pär, spottade i backen och märkte nu att han var kär.

Till Ingalillrad skulle han komma, och ge en blomma.
Kanske en god klöver, så skulle hon av kärlek svämma över.

Ingalillrad, som egentligen inte alls hette så, utan Alvistao,
svämmade inte alls av kärlek över, ty hon var allergisk mot klöver

Då blev pär helt skum, för han kände sig heldum.
Tänk om Alvistao blir sjuk och grön som en duk.

Men han gav inte upp för de, utan kom i stället på någonting annat att ge.
Men han hade ingen fantasi, för han i en snögrop fastnat i.

Men nu skulle Alvistao ut och simma i en sjö, där hon skulle dö.
Därför tog sagan ett sorgligt slut, helt på lut.

Men det var bara på skoj, ty pär hade en livboj.
Alvistao och pär, blev åter igen kär

NEJ!

jag mena, HEJ!

Vad hände med sagan nu då? Den kan ju inte ett sånt här tvärslut få.

Det var bara sagoberättaren som fick lite fnatt,
fast hon inte ens ägde en hatt.

Till skillnad från den andre sagoberättarens katt, som utan den får fnatt.
Och han har inte bara en hatt utan två, för han måste alltid som han vill få.

Inga kommentarer: