Skräckfilmen.

Idag var jag med i en skräckfilm, mitt inne i urskogarna runt Färjestan där våran stuga står.

Det började med att vi upptäckte en metallbit som blivit spetsad in i ett tjockt träd, rätt igenom, ja ni fattar, vi blev förvirrade, vilken sorts kraft hade fått metallbiten att gå rakt genom trädet?
Det finns säkert en logisk förklaring tänkte vi och for vidare, men strax efter är det fullt med decimeterlånga skalbaggar som kryllar runt på vägen och skrapar och gnager på bilen underifrån.
"Jaja, det finns säkert en bra logiskt förklaring"
*Skräckmusiken ökar när vi närmar oss en övergiven gammal fäbod*
Det är mörkt och kallt när vi stiger ut ur bilen för att ta oss en titt, träden står tätt kring varandra och på marken är det fullt av hål, grävda av- ja, vad?
*Skräckmusiken håller på att kissa på sig*
Vi närmar oss stugan sakta, då PLÖTSLIGT jag ramlar ner i ett hål, säkert tjugo meter ner till tusentals miljoner grillspett fastsatta i marken med vassa sidan upp. Som tur var hinner jag få fatt i en rot och med lite hjälp kommer jag upp över kanten igen. Vi fortsätter nu lite försiktigare fram mot stugan, det finns hundkojor utanför och en kratta står lutad mot väggen. Dörren är låst med ett stort hänglås. Fönsterluckorna är öppna och vi kollar in, där sitter en människa hopsäckad på en stol intill bordet där det står ett pringelsrör, vi går vidare till nästa fönster och till vår fasa ser vi att det är ett skelett som ligger död på sängen.
Det är då vi inser att det är något som inte står rätt till, vi springer fram mot bilen som står en bit bort. När vi rusar förbi brunnen hör vi konstiga ljud och skrik, någon är fast! Vi vänder om och skjuter bort det tunga stenlocket, men ingen är i brunnen, plötsligt blir en av oss nerputtad i brunnen av något bakom oss, det plaskar till, men inget kommer upp till ytan förutom några små luftbubblor. Vi inser att vi aldrig kommer få se våran vän mer och fortsätter mot bilen, den knakar och brakar bakom oss, ett träd knäcks av på mitten, plötsligt kommer järnskrot flygande, likadant som det vi såg i trädet tidigare!
Dom andra blev träffade, det var bara jag som klarade mig till bilen och kunde köra fort som attan därifrån, en snabb blick i backspegeln och jag tyckte mig se en gigantisk grävling.